I det nuvarande röstningssystemet läggs alldeles för lite vikt vid familjerna. Barn räknas inte. Det är sant att de inte skulle ha en stor förståelse för vad som är bra för samhället. Men det gör inte många vuxna heller. Det är inte det vi bygger rösträtten på. Parollen är "en person, en röst", men barn är också personer. Som det är nu har en skattebetalande familj med fem barn samma rösträtt som till exempel en arbetslös narkoman och en person som lever på pensionssparande. Detta är inte vettigt. Familjer bör ha en röstvikt som är lika med det totala antalet personer i hushållet. Föräldrarna skulle avge rösterna, som skulle väga tyngre. Detta skulle sannolikt leda till en mer barn- och familjevänlig politik. Det skulle kunna främja mer dynamiska samhällen i stället för den ökande gerontokratin, och det skulle också kunna ha en viss effekt på de alarmerande låga födelsetalen.

Rösträtten har med tiden utökats i allt större utsträckning. Men vi stannade precis vid att ta med en av de viktigaste grupperna, vårt samhälles framtid.