Trendande ämnen
#
Bonk Eco continues to show strength amid $USELESS rally
#
Pump.fun to raise $1B token sale, traders speculating on airdrop
#
Boop.Fun leading the way with a new launchpad on Solana.
När jag på gymnasiet insåg hur "marknadsplatsen för idéer" faktiskt fungerar, kändes det som att jag hade hittat fuskkoderna till en forskarkarriär. Idag är detta det viktigaste jag lär ut till studenter, mer än något annat som har med vår forskning att göra.
Ett snabbt förord: när jag talar om forskningsframgång menar jag inte att publicera massor av artiklar. De flesta publicerade artiklar samlar damm eftersom det finns för mycket forskning inom något område för att människor ska uppmärksamma dem. Och särskilt med tanke på hur lätt det är att ge ut pre-prints, behöver forskning inte vara officiellt publicerad för att vara framgångsrik. Så även om publikationer kan vara en förutsättning för karriäravancemang, bör de inte vara målet. För mig är forskningsframgång att skapa idéer som påverkar dina kollegor och gör världen till en bättre plats.
Så den grundläggande insikten är att det finns för många idéer som kommer in på idéernas marknad, och vi måste förstå vilka som blir inflytelserika. Den goda nyheten är att kvalitet är viktigt – allt annat lika kommer bättre forskning att bli mer framgångsrik. Den dåliga nyheten är att kvalitet bara är svagt korrelerad med framgång, och det finns många andra faktorer som spelar roll.
Först, ge dig själv flera skott på mål. Turens roll är ett återkommande tema i mina karriärråd. Det är sant att tur spelar stor roll för att avgöra vilka tidningar som är framgångsrika, men det betyder inte att du ska resignera inför det. Du kan öka din "lyckoyta".
Om du till exempel alltid lägger ut preprints får du flera chanser att ditt arbete uppmärksammas: en gång med preprintet och en gång med publikationen (plus att om du är inom ett område med stora publiceringsfördröjningar kan du se till att forskningen inte är scoopad eller irrelevant när den kommer ut).
Mer allmänt, behandla forskningsprojekt som nystartade företag - acceptera att det finns en mycket hög variation i resultaten, där vissa projekt är 10 eller 100 gånger mer framgångsrika än andra. Detta innebär att du provar många olika saker, tar stora svängar, är villig att fullfölja vad dina kamrater anser vara dåliga idéer, men med en idé om varför du potentiellt kan lyckas där andra före dig misslyckades. Vet du något som andra inte vet, eller vet de något som du inte vet? Och om du får reda på att det är det senare måste du vara villig att avsluta projektet snabbt, utan att falla offer för sunk cost fallacy.
För att vara tydlig, framgång beror inte bara på tur – kvalitet och djup spelar stor roll. Och det tar några års forskning för att gå på djupet i ett ämne. Men att ägna några år åt att undersöka ett ämne innan du publicerar något är extremt riskabelt, särskilt i början av din karriär. Lösningen är enkel: fullfölja projekt, inte problem.
Projekt är långsiktiga forskningsagendor som varar 3-5 år eller mer. Ett produktivt projekt kan lätt producera ett dussin eller fler artiklar (beroende på område). Varför välja projekt istället för problem? Om din metod är att hoppa från problem till problem, kommer de resulterande artiklarna sannolikt att vara något ytliga och kanske inte har så stor inverkan. Och för det andra, om du redan är känd för uppsatser om ett visst ämne, är det mer sannolikt att folk uppmärksammar dina framtida uppsatser om det ämnet. (Ja, författarens rykte spelar stor roll. Alla egalitära föreställningar om hur människor väljer vad de ska läsa är en myt.)
För att sammanfatta arbetar jag vanligtvis med 2-3 långsiktiga projekt åt gången, och inom varje projekt finns det många problem som undersöks och många papper som produceras i olika stadier av pipelinen.
Det svåraste är att veta när man ska avsluta ett projekt. När du funderar på ett nytt projekt jämför du något som kommer att ta några år att verkligen förverkliga med ett ämne där du redan är mycket produktiv. Men man måste avsluta något för att ge plats åt något nytt. Att sluta vid rätt tidpunkt känns alltid som att sluta för tidigt. Om man går på magkänslan kommer man att stanna kvar inom samma forskningsområde alldeles för länge.
Slutligen, bygg din egen distribution. Förr i tiden tjänade den officiella publiceringen av en artikel två syften: att ge den trovärdighet som kommer från peer review och att distribuera artikeln till dina kollegor. Nu har dessa två funktioner blivit helt avskurna. Publicering ger fortfarande trovärdighet, men distributionen är nästan helt upp till dig!
Det är därför sociala medier betyder så mycket. Tyvärr introducerar sociala medier ohälsosamma incitament för att överdriva dina resultat, så jag tycker att bloggar/nyhetsbrev och långa videor är mycket bättre kanaler. Vi befinner oss i en andra guldålder för bloggande och det finns en extrem brist på människor som kan förklara spjutspetsforskning från sina discipliner på ett lättillgängligt sätt men utan att fördumma det som i pressmeddelanden eller nyhetsartiklar. Det är aldrig för tidigt – jag startade en blogg under min doktorandtid och den spelade en stor roll för att sprida min doktorsavhandling, både inom och utanför min forskargrupp.
Sammanfattning
* Forskningsframgång betyder inte bara publicering
* Marknaden för idéer är mättad
* Ge dig själv flera skott på mål
* Välj projekt, inte problem
* Behandla projekt som nystartade företag
* Bygg din egen distribution
@ThomasGrosso2

21 mars 2025
One question I'm sometimes asked is how my research group picks problems. Do I come up with most of the ideas for new papers, or do the students? Neither!
I strongly believe that research is more effective if we pick projects, not problems. What's the difference?
- Projects are long-term research agendas that last 3-5 years or more. A productive project could easily produce a dozen or more papers (depends on the field, of course — in some fields papers represent a lot more work than in others).
- Projects are defined not by a research question but by a change we want to see in the world. For example, the goal of a current project in my group is to make AI more reliable. We may or may not succeed, but the point is that this is a much more ambitious scope than can be tackled in a single paper.
(Some fields have a norm that their job is only to describe the world, not change it. This is culturally jarring to me but even in that case I think projects are better defined in terms of a change you want to see in the research community, if not the external world.)
- Projects are best executed by a core team that stays together and provides intellectual continuity but with a diverse and varying set of collaborators for individual papers which helps constantly bring in new perspectives.
Why pick projects instead of problems? If your method is to jump from problem to problem, you face a tradeoff. You could pick small problems that you can tackle in a month or two, but in that case the resulting papers may not have much impact. Or your can go deep into a topic for many years (essentially what I've described as a project, but structured as a single paper), but that's extremely risky.
In my experience, once a research team is committed to a project, generating the research questions that individual papers in the project will tackle is fairly straightforward. Each paper in the project naturally generates a bunch of new questions and directions for future work. So generating new ideas is not the hard part, rather it is the profusion of ideas. How to select among them? Ideally some combination of intellectual curiosity and whatever best furthers the project's overall goals and vision.
46,73K
Topp
Rankning
Favoriter