Professorer från min generation uttrycker ibland frustration över att yngre forskare inte engagerar sig tillräckligt i tidigare arbete (t.ex. arbete från slutet av 1900-talet) Enligt min mening är detta *inte* det problem vi bör fokusera på

Ett oundvikligt resultat av att röra saker i rätt riktning kommer att vara att yngre forskare oftare ignorerar genuint användbara idéer som vi utvecklade för decennier sedan Detta är beklagligt i sig, men vi bör se det som en del av en frigörande förändring som på det hela taget är bra